Efter en hastig frukost påbörjade vi vår dagliga promenad ned mot stadens centrum. Till skillnad från de andra dagarna tänkte vi våga på oss ett försök att ta metron. Till vår stora förtvivlan så var det tillfällig strejk av okänd anledning, något som skett till och från under en tid. Planerna för dagen var att hämta ut matchbiljetterna och sedan möta upp Gustav.

Strejken ändrade våra planer lite. Vi valde att istället för att fortsätta rakt fram över Piazza del Popolo svänga av vänster mot Villa Borghese. Den omtalade parken som påståtts vara så vacker osv. Nu är det dock inte högsäsong, men parken var knappast vad vi förväntat oss. Tajmingen var så dålig att den förväntade lugna promenaden genom parken uteblev då hundratals skolbarn hade orientering. De sprang runt och skrek som om de vore påverkade av olagliga preparat. Parkens utformning var helt klart bra och genomtänkt, men lera, ruttna träd och vissna buskar ingav inget vidare intryck. Boulognerskogen hemma i Gävle känns helt klart bättre. Inne i parken hade vi tänkt genomföra ett besök på Galleria Borghese men det visade sig att det var stängt när vi kom fram. Promenaden fortsatte ut ur parken och vidare på Via Veneto. Ett rikemansområde där exklusiva modebutiker blandades med fina banker och försäkringsbolag. Det var även där vi hittade Martini kontoret. Kosan styrdes mot Stazione Termini. Under tiden vi gick så ringde Ryss upp Gustav och stämde träff utanför just Termini. Då det skulle ta en halvtimme för honom att ta sig dit så begav vi oss till Via Farini för att hämta ut biljetterna.

Inne i butiken så kände killen igen oss och han blev väldigt glad att få besök. Han hoppade upp ur stolen och fotbollsspelet var ett faktum. Det lirades hejvilt och skratten och skämten avlöste varandra. Efter matchen snackades det fotboll och läktarkultur i allmänhet samtidigt som vi kikade runt bland grejerna. Det investerades i halsdukar och jackor innan vi plockade ut biljetterna och begav oss tillbaka till Termini för att möta upp Gustav. Efter de sedvanliga handskakningarna så beslutade vi oss för att ta en buss till Piazza Vescovio.  En helt sjuk bussfärd med folk som flög överallt, trängdes och klagade på varandra. Raka motsaten till Gävle. Framme på piazzan drog vi in på Laziopuben Excalibur. Gustav presenterade oss för ägaren och öl beställdes in. En riktigt fin gigantisk hamburgare plockades också in. En skön lunch med fotbollssnack och allmänt trevligt. Efter den underbara måltiden så dokumenterades allt klotter och Gabrielemålningen vid Piazzan. Det blev också en sväng in på Forza Nuovas butik. En djupare analys av hela detta område kommer i det färdiga arbetet sen.

Bussen tillbaka till Termini där vi beslutade oss för att gå hem till Gustav och sänka någon pilsner, snacka skit och se lite läktarporr. Riktigt trevligt och intressanta diskussioner som mynnade ut i vidare festande. Gustav skall åka hem på söndag efter fyra månader och hade lyckats väldigt bra på sitt test så festen var ett faktum. Vi fick följa med till en annan studentlägenhet några kvarter bort där det var blandade nationaliteter.

När vi kommer dit så visste inte de som bodde där att vi skulle följa med Gustav dit men de välkomnade oss med öppna armar, de som bodde där tyckte att det var hur roligt som helst att det var tre stycken norrlänningar som hade letat ner sig till Rom. Men nästan direkt när vi kom in så började diskussionerna om dialekter och att vi inte kunde prata som alla andra svenskar, men vi fick snabbt över en tjej som var från Uppsala på vår sida så vi tyckte vinsten om dialekter var vår.

Allt eftersom att det droppade in fler studenter från deras skola så kom vi in på vart vi skulle gå ut någonstans, eftersom v inte visste något bra ställe så satt vi mest och lyssnade på alla förslag som fanns. Tillslut kom vi fram till att vi skulle gå till ett ställe som låg nära Termini som heter Radio Caffe men där var de för lång tid att vänta så vi bestämde oss att ta en taxi till ett annat ställe som vi inte kommer ihåg namnet på. När vi kommer dit ser vi att det är ett ställe som påminner lite om Berggrenska gården, men när vi väl kommer in så ser vi att det är mycket större plus att de har två stora dansgolv där det står go go dansare. Det är då vi börjar fundera på om det är något speciellt ikväll då det är mest manliga go go dansare, men glada som vi var att vi hade hittat ett ställe att komma in på så tänkte vi inte så mycket mer på de förrän vi märker att det var ovanligt mycket ABBA som spelas och att det är mestadels killar på dansgolven och att de står och kysser varandra lite titt som tätt. Så vi tar klivet ut ur dansgolven för en nypa luft och det är då vi får reda på att vi har hamnat på en klubb som det är gaykväll på och då bestämmer vi oss för att börja bege oss till Gustav igen för att sova några timmar innan vi ska åka iväg till Frosinone för att se på fotboll.

Men vägen dit upptäckte vi inte var den enklaste eftersom vi inte fick tag i någon taxi, eller ”bulle” som Gustav säger.  Vi påbörjade ännu en promenad genom Rom för att komma till Gustav eller få tag i en taxi som kunde ta oss dit. Efter en timmes promenad hittar vi en taxi som kunde köra oss till Gustav, väl där så slutar det med att vi alla sover i samma säng då det bara fanns en säng att tillgå. Men trötta som vi var så somnade alla på en gång för att vakna så utvilade vi kunde bli inför tågresan till Frosinone och Stadio Comunale di Matusa.