Igår var det en stor dag. Eller snarare en sorglig dag. Det var 30 år sedan Laziosupportern Vincenzo Paparelli mördades av en Romasupporter under ett derby på Stadio Olimpico. Den då 33-årige supportern som lånat sin broders säsongskort stod och åt en panino med sin fru när han plötsligt blev träffat av en raket i ena ögat. Det var den då 18-årige Romasupportern Giovanni Fiorillo som var den skyldige.

Mordvapnet var en signalpistol. Raketen träffade Vincenzo i vänstra ögat. Hans fru Wanda försökte dra ut den brinnande projektilen ur hans öga men den brann fortfarande så hon lyckades inte och fick själv brännskador på händerna.  Läkaren som kom först till plats för att ge första hjälpen sade efteråt att såret var det värsta han någonsin sätt, värre än allt han sett under krig. Dagen efter visades bilder i media paret Paparelli när de satt och åt på en restaurang. Tidningen Il Tempo valde dock att visa en bild där Vincenzo låg blodig på marken med ett stort hål istället för ett öga. Vincenzo var den andre att falla offer för italienskt fotbollsvåld. 1963 hade en Salernitana-supporter avlidit under ett bråk med Potenza-supportrar.


Vincenzo var som vilken vanlig italienare som helst. Han bodde i den romerska stadsdelen Mazzalupo, ägde en verkstad med sin bror och hans största ögonsten var en begagnad BMW.  Några dagar efter mordet ringde Giuseppe Wilson (Lazios lagkapten på den tiden) upp Wanda och gav sina kondoleanser. Hela Lazios trupp var på begravningen, likaså Romas primavera (Juniorlaget) för att hylla Vincenzo och fördöma våldet.  En begravning som Roms borgmästare Pestroselli betalade. Regionen Lazio skänkte fem miljoner till den avlidnes familj och Luciano Re Cecconi-stiftelsen skänkte en miljon.  Men det absolut största var att man på Curva Nord (Laziosupportrarnas sektion på arenan) graverade in Vincenzos namn som ett minne. Han kommer alltid att leva kvar i våra minnen tillsammans med Gabriele Sandri.

Man har ännu inte glömt Vincenzo i Rom. Om man går runt i staden kan man fortfarande hitta klotter med budskap som ”Paparelli, vi kommer att hämnas dig", "Paparelli, vi glömmer dig aldrig”, och "Paparelli, du missade de underbara tiderna".  När man sedan byggde om Stadio Olimpico inför fotbolls-vm 1990 så försvann tyvärr ”minnet” av Vincenzo. Nu för tiden nämns han nästan bara i artiklar som behandlar fotbollsvåldet, hans namn florerade väldigt mycket kring mordet på Gabriele Sandri.

Mördaren Giovanni Fiorillo var endast 18-år när han avfyrade den där signalraketen. Till vardags var han en arbetslös målare och son till en försäljare och mekaniker. Han bodde på Piazza Vittorio och älskade sin klubb AS Roma. Efter dådet flydde han och var på flykt i 14 månader. Man siktade honom bland annat i Pescara, Brescia och Frosinone.  Han var också i Schweiz ett tag. Under tiden på flykt ringde han Vincenzos bror Angelo varje dag och bad om förlåtelse, en förlåtelse han tillslut fick av Angelo, Wanda och resten av Vincenzos familj.  Fiorillos liv slutade också i förtid likt Vincenzos. 1993 rapporterades det att han var död men orsaken är fortfarande oklar. Man misstänker dock en överdos.  Innan dess hade han avtjänat ett straff på 6 år och 4 månader för dråp. Han angav sig själv efter att ha varit på flykt i 14 månader. Jag och många andra laziali kommer dock aldrig förlåta honom, inte heller Gabriele Sandris mördare Luigi Spaccarotella.

28 Ottobre 1979 – 28 Ottobre 2009
30 anni, non ti dimenticheremo!